Om du hittat en katt
När djurvänliga människor upptäcker katter som far illa ska de ta kontakt med Länsstyrelsen eller Polisen. Om de bedömer att det är aktuellt med ett omhändertagande fångas katterna in och tas om hand bl.a. på vårt katthem.
Man kan kontakta oss för stöd och råd men vi måste därefter hänvisa vidare till Länsstyrelsen eller Polisen.
Många som kontaktar katthemmet har hittat en katt som de tror är hemlös. Är katten mager, smutsig och tufsig i pälsen - då kan den mycket väl vara hemlös. Likaså om katten är mycket skygg.
En relativt social och kelig katt som går att klappa och kanske även lyfta har förmodligen, eller har åtminstone haft, ett hem. Den kan dock vara bortsprungen och hittar inte hem igen. Om katten är skadad eller sjuk bör den tas till närmaste veterinär. Om katten är mycket skygg kan en fälla lånas från oss för att försöka fånga in den.
Börja alltid med att försöka ta reda på om katten har en ägare:
- Se efter om katten har ett halsband med kontaktuppgifter.
- Kolla om katten är öronmärkt - den har då en siffer- och bokstavskombination tatuerad på insidan av öronlappen (oftast vänster öra). Det är inte alltid helt lätt att utläsa tatueringen, men det brukar vara lättare om man lyser med en ficklampa på baksidan av örat. Om katten är märkt kollar man upp id- numret hos Svenska Kennelklubben som handhar ägarregistret både för katter och hundar. Registret finns på Internet http://www.skk.se/sv/om-skk/djuridse-skks-agarregister/katt/upphittad-katt/
- Ibland har dock inte ägaren medgivit att kontaktuppgifterna publiceras på Internet och då kan man ringa till Kennelklubbens jourtelefon 08-795 30 50 dygnet runt.
- Även Kattförbundet Sverak har ett id-register http://www.sverak.se/id-register/sok-din-katt-har/
- Katten kan också vara id-märkt med ett chip. Nackdelen är att detta inte syns och måste kollas med en speciell avläsare som finns hos bl.a. veterinär, polis och på vårt katthem.
- Sätt upp lappar i området: i matbutiken, hos veterinären, zoobutiken, o.d.
- Kontakta de närmaste polisstationerna - ägaren kan ha anmält sin katt som försvunnen - och anmäl katten som upphittad.
- Sätt ut en upphittad-annons på kattrelaterade sidor på Internet
- Titta också under rubriken Efterlysningar e.d. på kattrelaterade sidor.
- Gå även runt i området där katten hittades för att se om det finns efterlysningar uppsatta.
- Lägg in en annons på och kolla även http://www.vilse.nu om det finns en efterlysning på katten.
- Köp ett billigt katthalsband (med säkerhetsspänne) som det går att skriva på eller har en liten kapsel där kontaktinfo kan förvaras. Skriv t.ex. ”Om du äger denna katt, var vänlig ring (ditt eget telefonnummer)”eller bara ditt telefonnummer på det och sätt sedan på katten halsbandet. Om katten har ett hem dit den går bör ägaren rimligtvis höra av sig om katten kommer hem med halsbandet på sig.
Om inget av detta ger resultat, om varken du själv eller någon du känner har möjlighet att ta sig an katten, kontakta närmaste polisstation. Det är deras skyldighet att ta hand om katten och, vid behov, placera ut den på ett katthem. Dessutom vet ju då polisen var katten finns om dess ägare skulle kontakta dem.
Var snäll och kom aldrig till katthemmet med en katt utan föregående överenskommelse!
Vilda eller hemlösa katter
Ofta hör man folk säga att ”det går en vildkatt här i området”. Men det finns i ordets egentliga mening inga vildkatter i Sverige. Däremot många som blivit hemlösa och förvildade. Det kan vara så illa att en okastrerad katthona av en eller annan anledning kommit bort från det ursprungliga hemmet och parat sig med en okastrerad hane som ägaren låter gå ute helt fritt.
De kattungar som honan då föder blir mer eller mindre förvildade om de inte får uppleva någon bra mänsklig kontakt. Blir de ungarna i sin tur vuxna och parar sig, ja då har vi strax en population förvildade katter som är svåra att ta om hand och fostra till huskatter. Enda riktigt goda chansen är om man får tag på en kull ungar medan de är små. Problemet är då mamman. All god katthållning säger att kattungarna ska vara med sin mamma i minst 12 veckor. Tar man hand om både mamma och ungar krävs ett engagerat arbete med ungarna om de ska våga lita på människan i stället för sin rädda mamma.
Ta aldrig ifrån en förvildad mamma sina ungar! Hittar du en sådan kattfamilj, kontakta oss för råd.
De katter vi tror är vildkatter har i regel någon gång haft ett hem. Okastrerade hanar beger sig ofta hemifrån när de blir könsmogna. Ibland går de så långt att de inte hittar hem efter sin friarstråt. Men oftare handlar det om att de katter som verkar hemlösa har haft ett hem där de inte trivts. Det kan vara att det finns för många katter där, eller att ägaren inte behandlar sin katt på ett bra sätt. Det kan vara så enkelt att kattägaren inte satt sig in i en katts behov och inte tar sig tid med den, kanske låter den vara ute hela dagar eller hela nätter.
Om du hittar en katt som du tror är förvildad så bör du ta kontakt med Länsstyrelsen som då hanterar den enligt djurskyddslagen.
